ferrumochkompani

vans authentic.

kokande asfalt.

shorts.

linne.

solglasögon.

30 km/h.

30 grader varmt.

vinden i håret.

bläää. jag pallar inte.

kan du inte bara komma hem så att allt kan bli kul igen?

känslor är så konstigt.

tjugotre dagar kvar.

spolaspolaspolaspola
framframframframfra

det är kul att jag bara bloggar när jag är nere. och då menar jag inte att jag brukar vara hög. har aldrig rökt på.

nej, jag är nere på det sättet som alla andra människor är ibland. mentalt. psykiskt. nere.

varför?

för att jag tycker om en tjej något otroligt mycket.

men det låter ju som att du borde vara glad för det?

det är jag, jag är sjukt glad för att jag träffade henne. men jag är inte så glad över att hon befinner sig på andra sidan jordklotet just nu.

fan vad jag hatar det här.

fråga: vilket skulle du helst vilja?

alternativ ett: att gå och lägga sig ensam varje dag.

alternativ två: att gå och lägga sig med den man älskar varje dag.

mitt svar: alt2.

synd bara att man inte får göra det förens i mars...

jag saknar dig isabelle.

ett brev som förgyller ens dag. en hälsning som betyder mycket mer än vad man egentligen kan tro. det får en att tänka på allt man har och det man inte skulle ha om det inte fanns.

en låt som förgyller ens dag. en låt som betyder mycket mer än vad man kan tro egentligen. den får en att tänka på allt man har och det man inte skulle ha om det inte fanns.

en människa som förgyllde ens dag. en människa som betyder mycket mer än vad man egentligen kan tro. hon får en att tänka på allt man har och det man inte skulle ha om det inte fanns.

det är nog därför som det känns tungt ibland. för att en människa inte längre kan förgylla min dag på samma sätt som hon gjorde förut.

i mars som kommer hon förgylla min dag igen. nu får annat försöka förgylla tills dess. ett brev. en låt.

vad förgyller din dag? hitta det och håll i det. det är inte alltid det kommer vara till hands och då kommer du ångra att du inte gjorde som jag sa åt dig att göra.

hitta det. håll i det.

det finns en sak som jag vill ska ligga under julgranen den 24e. dessa:

ett par bent chetler från atomic. whäää. jag vill ha!

men det blev rätt så bra...

"I en tom stolsdjungel i det alltid lika öde november

Jag sitter i en rätt så öde cafeteria i mitten av november. Ett rätt så öde gäng lärare sitter och konverserar om något som inte tycks vara alltför positivt. Inga leenden, inga uttryck. Det kan vara på grund av den tidiga morgonen och det alltid lika öde november.

För november är just det: öde. Det finns inget bra med månaden och den här tiden på året, utan man vill bara spola fram till december då det nalkas jul och strax ett nytt år. Detta märks verkligen på stämningen i denna cafeteria jag har hamnat i denna måndagsmorgon. Folk verkar så sega och trötta, nästan som att de lever i slowmotion. Det skulle verkligen behövas en snabbspolning för att få igång dessa arma själar inklusive mig. Men varför drömmer jag? Det finns ingen snabbspolning i den här världen. Tyvärr.

Det drar en kall bris igenom cafeterian i takt med att människor kommer och går. Elever skyndar, försenade till 08.30 lektionerna. En bekant lärare kommer fram till oss ensamma själar som sitter djupt in i stolsdjungeln. Hans kaffekopp tar med sig en doft av mörkrostade bönor och en skvätt mjölk. Det är den alltid lika norrländska Johan Pellberg som har kommit för att sprida lite glädje. Hans alltid lika relaxade inställning smittar av sig på oss tre och stämningen blir riktigt härlig.

Johan är en sådan där person som bara är. Han glider med livets gång och bara lever livet, tar det med en klackspark. Ibland önskar jag att jag kunde göra likadant och bara glömma alla bekymmer, men det är svårt. Speciellt när man går sista året och har hög press på sig och speciellt nu, i det alltid lika öde november.

En ny elev springer i slowmotion igenom caféterian och för med sig en ny vindpust som får ryggraden att resa sig. Det är verkligen en riktigt kall morgon. En riktigt kall morgon i ett öde november. Det kunde väl i alla fall snöa? Nej, för då hade det inte varit november.

Nej, denna månad för inget gott med sig. Bara trötthet och längtan efter ett roligare december. Fast utan november så skulle man nog inte uppskatta december lika mycket, så på det sättet är det bra att den här tiden finns. Den inställningen borde man ha till mycket i livet. Man borde leva lite mer som Johan Pellberg, ta det med en klackspark. Då hade nog inte november varit lika öde."

notera att det är en äldre text och jag inte är dum huvudet som fortfarande tror att det är november.

"i like who we are when we are around us."

finare får man leta efter. längtar redan tills nästa söndag.

---

en vis man sa igår: "snart kommer snön. det är kärlek."

kunde inte sagt det bättre själv. jag börjar få krupp. måste åka skidor. nu.

när det har gått så långt så att man drömmer en mardröm om att man inte får köpa ett par skidor, då börjar man ju undra om man är sjuk på något sätt.

men som sagt: snö är kärlek och jävlar vad jag ska shredda sönder mig efter nyår. st. anton kommer bli galet.

me + bror + bror + fett me puder = hike + fett me shredd.

---

till sist: stureplan är inte nice. ytligare ställe får man leta efter. folk som sprätter med sin pappas pengar och tror att de står över alla andra på grund av detta. nej, banga på sånna människor!

igår. två ligger som en. gråter på varann. kysser på varann. "vi lär oss av varann".

seriöst. 92 dagar. fy fan. vill ha tillbaka dig nu, inte i mars.

 

önskar att jag hade sprungit tillbaka igår, kidnappat dig och aldrig låtit dig åka. men samtidigt så kan jag inte hindra dig ifrån ett äventyr för min skull.

 

"men det går fort. 3 månader går fort."

 

intala sig själv.

 

bara så att du vet: ljuset brinner för dig.

om 1h så är hon på väg. då är det 93 dagar tills jag ser henne igen.

jag tvivlar inte en sekund, men det kommer bara bli så otroligt sorgligt och ensamt utan dig i 3 månader. vi kommer klara det, jag vet det. annars hade vi inte fällt en tår. det kändes som om det var ett tecken. ett tecken på att det vi har är äkta.

hejdå, vi ses nästa år. jag kommer sakna ihjäl mig efter dig. inte ihjäl, men nästan.

tack för att du finns och att du är du.

"there are 9 million bicycles in bejing. that's a fact, it's a thing we can't deny. like the fact that i'll love you till i die."

skolan är igång igen. det känns ändå bra, under omständigheterna. för det kunde ju ha varit mycket värre.

imorgon börjar popaganda och efter det ska jag till richard. denna helg kommer jag nog komma ihåg ett bra tag framöver.

bandet miike snow är ju för övrigt en ny favvo. riktigt jävla bra!

så här kan det gå till när man inte har något bättre för sig en vanlig onsdag i skåneland. enjoy.

hemma igen.

grekland var ungefär som jag trodde; galet. lätt top3 på listan "bästa-upplevelser-genom-livet". thanks bros för att man fick dela den med er, var fucking awesome-o.

imorgon drar jag till skåne. underbara skåne. viken, som är min destination och där mina kusiner bor, kan ju vara bland de finaste platserna på denna jord. för att citera min mor, som för övrigt är lite mer pain in the ass idag än vanligt: "när viken är som bäst, då finns det inget bättre." och det är så sant!

efter viken så åker jag till frankrike för att spendera en vecka där med min underbara isabelle. dewd, jag kunde aldrig drömma om en bättre tjej. helt fulländad! tack för att jag får vara din!

igår var jag och såg tv on the radio på debaser medis. nästan så att det kommer in på den redan nämnda top3 listan, men bara nästan. rage against the machine på hultan förra året slår dem med ytterst liten marginal och det förklarar väl hur pass bra det var igår.

nu ska jag hänga tvätt och sedan ringa alex för att inta klassisk lökposition framför hans tv.

ha en fortsatt trevlig sommar!

den 15:e februari så bokade vi. om 48 timmar sitter jag troligtvis på en taverna nere i grekland i 25graders kvällsvärme och med en stor öl framför mig. framför mig sitter också troligtvis 5 grabbar. sebbe, richard, martin, nisse och jakob. när vi sitter där så kommer vi att ha 16 dagar till framför oss innan vi är hemma i stockholm igen. de 16 dagarna hoppas och tror jag kommer att innehålla minnen för livet.

just nu sitter jag hemma i stockholm. regnet smattrar mot rutan, mitt rum är ett bombnedslag och jag har resfeber för första gången i mitt liv.

grekland -09. snart är det ett faktum.

it's been a while.

idag åker jag iväg igen. det bär av till värmland över helgen. ska på namnceremoni för issas morbrors son. långdraget, jepp, men det blir säkert mys.

om en vecka så drar jag. grekland. shit vad jag längtar. efter det så blir det skåne, följt av frankrike! jepp, bokade igår. det, om något, kommer att bli mys. jag och hon, en stuga i frankrike, en vecka.

nej, nu ska jag åka till forum, sätta in pengar på min mors konto, fixa internetbanken och sedan använda mitt presentkort på t12 under namnet bajslasse. hehe, undrar vad personen i kassan säger.

adios.

det är konstigt att man saknar er redan efter 12h även fast man egentligen hatar er. det är nog bara för att ni är så jävla störda i huvudet och inte friska för fem öre. gillare.

ett par dagar spenderade i misärskär och sedan midsommar på eriks land. en härlig första vecka av sommarlovet som har satt sina spår. inte minst i kroppen. jag är fan helt slut.

det bästa med att ha sommarlov är när det slår en att man faktiskt inte behöver göra läxor eller plugga. det är så obeskrivligt skönt.

har inte så mycket att säga. hjärnan hänger lite på snedden efter allt som har hänt, en skvätt ur funktion.

bilder från misärskär kommer upp i någon av kommande dagar. det blev ett par godbitar som det bör bjudas på.

glad sommar!

shit. konserten i söndags var riktigt, riktigt bra, men detta slår allt. jag får rysningar ner längs hela ryggen, ut över armarna och ner över benen. jag måste börja lyssna mer på bruce.

nu förstår jag varför han kallas the boss.

nedför trappan. svänger förbi den elaka tanten och tar mig en cola. nedför trappan, bort genom den kalla gången, uppför stenarna, framme.

bettan spinner så härligt mot asfalten, colan släcker törsten, slalomsvängarna blir bara härligare och härligare desto snabbare det går.

jag tittar upp bland molnen och tänker "nu är det sommarlov. och detta borde jag blogga om när jag kommer hem."

kan den här jävla sjukdomen försvinna snart eller?! börjar bli så trött på att gå runt och vara sjuk och må dåligt.

snark.